Begrepp i bokstavsordning
Antisemitism är fientlighet, fördomar eller diskriminering riktad mot judar som etnisk eller religiös grupp. Det kan ta sig uttryck genom negativa stereotyper, konspirationsteorier, exkludering, hatbrott och andra former av diskriminering.
Antiziganism är en form av rasism och fördomar riktade mot romer och personer med romsk bakgrund. Den kan ta sig uttryck i diskriminering, social exkludering, negativa stereotyper och systematisk marginalisering av romer inom olika samhällssektorer, såsom utbildning, arbetsmarknad och bostadsmarknad.
Arbetsplatsmobbning innebär att en anställd systematiskt utsätts för negativt beteende, trakasserier eller exkludering från kollegor, chefer eller en grupp på arbetsplatsen. Mobbningen kan vara verbal, fysisk eller psykologisk och kan uttryckas genom öppna angrepp eller subtila former som social isolering, nedvärderande kommentarer eller att ständigt bli förbigången för uppgifter. Den utsatte kan uppleva försämrad arbetsmiljö och psykisk hälsa som följd av detta långvariga negativa bemötande.
Assimileringsstress är den psykologiska press som individer från minoritetsgrupper upplever när de känner sig tvungna att anpassa sig helt till majoritetskulturens normer och värderingar för att bli accepterade. Detta kan innebära att dölja eller förminska sin egen kulturella identitet och försöka passa in i en annan kultur, vilket kan leda till känslor av utanförskap, stress och förlust av personlig eller kulturell integritet.
Ojämlik behandling av individer eller grupper baserat på deras tillhörighet på grund tillhörighet till en viss kategori såsom kön, ålder, etnisk tillhörighet eller religion. Exempel på diskriminering är att neka någon anställning på grund av deras etnicitet eller att behandla någon sämre i en butik baserat på dennes hudfärg.
Omedvetna fördomar och attityder mot individer baserat på deras ursprung, etnicitet eller religion som kan påverka beteenden utan att personen är medveten om det. Exempel på de kan vara att omedvetet associera negativa stereotyper med en viss etnisk grupp eller att ha en omedveten preferens för att anställa personer från personer med liknande bakgrund, ursprung som en själv.
Tendensen att favorisera och behandla medlemmar av den egna gruppen (ingruppen) bättre än medlemmar av andra grupper (utgruppen). Exempel på ingruppsfavoritism är aktiv respektive passiv hjälp till den egna gruppen. Exempel på aktiv hjälp är att rekommendera sin chef att anställa en vän från samma etniska eller religiösa grupp för ett jobb. Exempel på passiv hjälp är att inte agera negativt mot ingruppsmedlemmar, vilket indirekt gynnar dem eller att såsom att undvika att kritisera eller ifrågasätta en kollega från samma grupp när de gör ett misstag.
Man behandlar ofta ingruppen mer positivt och man är mer interaktiv och social med personer från ens ingrupp som man identifierar sig med. Man tenderar att skapa sammanhang och sociala aktiviteter som stärker ingruppen.
Islamofobi är en form av rasism eller fördomar riktade mot individer som är eller uppfattas vara muslimer. Det kan ta sig uttryck genom diskriminering, trakasserier, stereotypa antaganden eller fientlighet mot islam och muslimer, både på ett individuellt och strukturellt plan. Islamofobi innebär ofta att människor tillskrivs negativa egenskaper och misstankar enbart baserat på deras religiösa tro eller kulturella bakgrund.
Små, ofta omedvetna kommentarer eller handlingar som är nedlåtande eller kränkande för personer från minoritetsgrupper. Exempel på detta är kommentarer som ”Var kommer du egentligen ifrån?” eller antaganden om en persons kompetens baserat på dennes etnicitet, religion eller hudfärg.
Minoritetsstress är den kroniska stress som individer från minoritetsgrupper upplever på grund av att de ständigt måste hantera fördomar, diskriminering och exkludering i samhället eller på arbetsplatsen. Denna stress kommer inte bara från direkta negativa erfarenheter, utan även från osynliga förväntningar och press att anpassa sig eller bevisa sitt värde för att passa in i majoritetssamhällets normer. Minoritetsstress kan påverka både det psykiska och fysiska välmåendet och leda till utmattning, ångest och känslor av isolering.
Traditionell rasism
Tron på att vissa etniciteter, kulturer är överlägsna andra, vilket leder till fördomar, diskriminering och ojämlikhet baserat på exempelvis etnicitet, hudfärg eller kulturtillhörighet. Exempel på traditionell rasism är att anta att en persons intelligens eller förmåga är beroende av dennes etnicitet, minoritetsgrupp eller att implementera policyer som systematiskt missgynnar vissa etniska grupper.
Explicit rasism
Medvetna och öppet uttryckta rasistiska attityder och föreställningar. Exempel kan vara att uttrycka rasistiska åsikter, använda nedsättande språk mot personer av med annan bakgrund aktivt stödja rasistiska organisationer och policyer.
Färgblind rasism
En modern form av rasism där individer hävdar att de inte ser eller beaktar hudfärg, vilket i praktiken ignorerar och förnekar existerande rasrelaterade ojämlikheter och problem. Att säga ”Jag ser inte färg ” som en ursäkt för att inte erkänna och adressera rasdiskriminering och systematiska orättvisor, är ett exempel på färgblindhet.
Modern rasism
En form av subtil rasism där individer uttrycker sina fördomar genom att förneka att rasism existerar eller genom att motarbeta åtgärder som syftar till att bekämpa rasism, till exempel genom att hävda att rasism inte längre är ett problem och att minoriteter överreagerar på diskriminering.
Institutionell rasism
Systematiska metoder inom institutioner som leder till ojämlik behandling av olika etniska grupper. Exempel på det är diskriminerande rekryteringsprocesser, skillnader i utbildningsmöjligheter, och rasistiska lagar och policyer.
Strukturell rasism
Strukturell rasism är ett systematiskt mönster av diskriminering och ojämlikhet som är inbäddat i samhällets institutioner, normer, lagar och historia. Det innebär att människor av olika etnisk bakgrund, särskilt rasifierade grupper, har sämre möjligheter och upplever större hinder inom områden som arbetsmarknad, utbildning och bostäder, inte nödvändigtvis på grund av enskilda personers medvetna handlingar, utan på grund av den rådande samhällsstrukturen. Dessa strukturer upprätthåller ojämlikhet genom att privilegiera vissa grupper på bekostnad av andra, och gör det svårare för människor från marginaliserade grupper att avancera eller få rättvisa möjligheter.
Kulturell rasism
Rasism som manifesterar sig genom att nedvärdera och marginalisera andra kulturer och deras värderingar, traditioner och normer. Framhävande av en kulturell överlägsenhet och stereotypisering av andra kulturer som ”mindre värda” eller ”primitiva”.
Internaliserad rasism
Internaliserad rasism är när en individ från en marginaliserad etnisk minoritetsgrupp omedvetet tar till sig negativa stereotyper och fördomar om sin egen grupp, vilket exempelvis kan leda till att personen börjar tvivla på sitt eget värde och anpassa sitt beteende för att passa in i majoritetens normer. Detta kan påverka hur personen ser på sig själv och sin förmåga, och leda till att de underminerar sin egen potential eller distanserar sig från sin egen etniska identitet.
Förenklade och generaliserade föreställningar, bilder, om en grupp människor där man tillskriver alla gruppmedlemmar samma egenskaper.
Rasifierade emotionella arbetsplatsnormer är de outtalade förväntningarna på hur personer från minoritetsgrupper eller med annan etnisk bakgrund bör uttrycka sina känslor och bete sig på arbetsplatsen. Dessa normer kan innebära att rasifierade individer förväntas vara extra tillmötesgående, tålmodiga eller positiva, även i situationer där deras vita kollegor tillåts uttrycka frustration eller irritation. Dessa normer skapar en emotionell börda för de som påverkas, då de förväntas anpassa sitt beteende för att undvika att ses som ”opassande” eller ”hotfulla”.
Tendensen att nedvärdera och behandla medlemmar av andra grupper (utgruppen) sämre än medlemmar av den egna gruppen. Exempel är att aktiv eller passivt skada medlemmar av utgruppen, Exempel på aktiv skada är att mobba eller trakassera någon på grund av deras etnicitet. Exempel på passiv skada är att inte erbjuda hjälp eller stöd till medlemmar av utgruppen, vilket indirekt skadar dem, såsom att inte försvara någon från utgruppen när de behandlas orättvist. Det kan också handla om mindre interaktiv, mindre positiv och social nedvärdering och behandling såsom att undvika social interaktion och positiva handlingar mot utgruppen. Exempel på det är att exkludera utgruppsmedlemmar från sociala aktiviteter och nätverk.